Det gick att få ljud i datorn igen. Uppdatera internet Explorer så lät det igen. =) Det var en parentes, fast en bra sådan. Känns som lite mellanläge just nu. Som avståndstiden mellan två avstamp. Vet inte vad nästa drag är, men det sker ju så mycket processer i systemet hela tiden. Idag fick jag sån lust att vråla ut mina känslor o det var faktiskt riktigt skönt efteråt. Uttrycket, utan begränsning. Skönt!
I natt drömde jag att mamma ringde o det enda hon sa var att "pappa ringer snart" o hon lät uppjagad. Jag vaknade av det o det var på tiden, by the way. Ingen pappa har ringt än o det är väl inte o vänta med tanke på att det var sådär 3-4 år sen vi hördes sist. Men sena till dagis blev vi o sena med det mesta. Fast samtidigt, sena varfördå? Det är ju skapat av mig själv och jag är inte senare eller har missat fler saker än jag själv lägger på mig att jag gjort! Det enda jag nog inte hinner är att skura balkonggolvet som förhoppningsvis ska oljas innan veckan är slut. Men jag har hunnit andra saker som jag inte hade tänkt hinna från början istället. Hinna o hinna.... Skynda o skynda, fast inte alltid. Prestera! Inte undar på att man blir kajko i hjärnan tillslut för man inte orkar sondera terrängen o dela in allt man får in i hjärnan. Stackars barn tänker jag ibland. Hoppas att de lär sig distansera sig, o att de får utrymme att skapa något rum för återhämtning i sin tillvaro!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar